Street Art hunting in Heritage Site

Image

We are not the only tourist seeking THE optimal photo moment in the Heritage zone .

 

Hungry? Here BIG sizes of Ramen soup is served.

 

Even time for some old house and temple spotting

 

And a glimse of Nature at Penang Hill

image

 

 

You think staying in a Heritage house is the right thing to do due to all the charm, but with wood shutters instead of window glass and located in the middle of small hardware industries I now prefer staying in a concrete cube located with a less attractive adress.

 

 

PENANG – MER ÄN BARA GEORGETOWN

Standard

11-16/11 och 2-5/12

Resan vidare från Pangkor, var inte riktig bestämd. Vi tog oss till fastlandet, Lumut, och därifrån fick utbudet av bussar välja vart vi skulle, så länge det gick norrut. Det gick en buss till Butterworth ett par timmar senare, så då var målet bestämd. Det fick bli ett stopp i Penang, även om vi visste att vi skulle tillbaks och flyga därifrån till Bangkok den 5 december.

Förra året hittade vi det perfekta boende i George Town, mitt emellan China Town och Little India ligger Broadway Hotel. Ägaren med personal var precis så trevliga och hjälpsamma som vi kom i håg, och när vi väl hade installerad oss på 3:de våningen med utsikt mot gatan, tänds neonbelysningen utanför rummet samtidig som tonerna av Dr Albans ”Its my life” blandas med böneutrop från en närliggande moské. Det är då man känner att man har kommit fram till nästa stopp.

Detta var 3:e respektive 5:e besöket vi gör i Penang, så vi visste inte riktig vad vi var sugna på att göra, förutom att strosa längs gatorna och titta på vackra byggnader, stanna till och ta en kaffe eller te, kanske hoppa på en buss som tog oss någonstans. Med hjälp av en taxichaufför hittade vi hållplatsen för gratisbussen (för turister).  Det är målat en parkeringsficka på vägen där det står free shuttle bus, dessutom skyltar på trottoaren med buss-stop-numret samt en karta över hur den går, så egentligen ofattbart att vi inte själva hittade detta direkt.

Efter att ha strosat runt bland vackra kolonialhus ett tag kände vi det  var dags att utforska lite mer av Penang än själva George Town. Förra året tog vi bussen ut till stränderna i Bahtu Feringi, men denna gången ville vi gärna hyra ett fordon, så vi hittade en lämplig scooter och sen bar det i väg. Enligt turistkartorna ser det ut som ön endast har några få väger, men på vägkartan motorcykel-uthyraren sålde, hade inte mycket mer detaljer ritats in, så vi fick hålla tillgodo med enkel turistkarta. Det är ju ändå en ö man skal åka runt på, så hur vilse kan man egentligen bli?

Vi började med att följa vägskyltarna till Bahtu Feringhi. Så här långt har vi varit innan, och vi ville ner att ta en titt på stranden och kanske ett lite dopp. Efter ett glas is-te ville vi vidare, nu fortsatte vi fram till Malaysia nyaste national park där det visade sig att man kunde köpa biljetter till deras ”Canopy walk”. Tyvärr, var vi inte riktig klädda för en djungel tur, även om den var kort, så vi vilade lite tillsammans med skolbarnen, som troligen hade varit på utflykt där. Sen var det dags att verkligen bege sig ut på nya vägar, dessa var smala, svängiga och hela tiden gick det uppåt. Enligt kartan skulle det finnas en tropical fruit farm, så detta var nästa delmål. Fruktfarmen hittades, och vilken utsikt, särskilt från toaletterna! Här ser man hela vägen ner till havet, och man kan knappt skilja på himmel och hav. Efter att ha smakat deras fruktsallad bestående av alla möjliga tropiska frukter, ville vi fortsätta vår rundtur. Men nu gick det inte fort, för varje ny sväng ville vi stoppa och beundra utsikten, som blev mer och mer magnifik. Som tur var, var vi i princip ensamma på vägen, och kunde stoppa precis när vi ville. När vi hade kommit ner från berget så vi en vägskylt  mot  en destination vi kände igen, Air Hitam, detta är där Penangs största kinesisk tempel ligger. Och sen bar det uppför igen, nya svänger, och ny magnifik utsikt så man visste icke om man skulle titta fram eller bakåt. Så småningom kommer vi fram till Air Hitam och vi ser templen. I normala fall när man kommer gående känns det som templet ligger väldigt högt upp, men nu så vi att det fortsatte en väg vidare upp förbi templet. Så vi fortsatte uppåt, innan vi kom till vägs ände, där det låg en stor damm, med ett joggingspår runt. Här var det verkligen full aktivitet. Vi hade kommit så pass högt upp att temperaturen var några grader lägre, men vi var samtidigt starkt imponerade över de vi mötte som gick, joggade eller cyklade uppför den branta backen vi precis kom ifrån.

Dan därpå hinner vi även med en tur till Penang Hill. Resan från Little India börjar med buss. Väl framme vid bergets fot är det byte till bergslinbana. En gammal schweizisk linbana, som i vinter ser sina sista dagar. Det är bara några få månader kvar som man kan ta sig upp till toppen med de gamla vagnarna.  I februari börjar renoveringen, och efter det skall det komma nya vagner med större kapacitet. Höjdpunkten denna gången, efter att vi kom upp på höjden, var inte utsikten, men att vi igen träffade på de gulliga, svarta aporna med vitt kring ögonen.

H9